Kampen om kvinnlig rösträtt och hur det gick till skildras delvis i SVT:s Fröken Frimans krig. Foto: Peter Cederling / SVT För att motbevisa argumentet att kvinnor inte ens ville rösta gjorde föreningen LKPR en namninsamling där de fick in över 350 000 underskrifter.

Den 24 maj 1919 infördes kvinnlig rösträtt i Sverige, vilket alltså innebär att vi firar 100-årsjubileum i år. Argumenten för kvinnlig rösträtt är otaliga och självklara för oss i dag – men i början av 1900-talet såg det annorlunda ut. Här är några riktigt märkliga argument mot kvinnlig rösträtt som faktiskt användes när det begav sig.

Del 1 16 dec 2009 Inledning. "Kvinnan har rätt att stiga upp på schavotten; då skall hon också ha rätt att stiga upp i talarstolen". Olympe de Gouges. Syfte.

Argument mot kvinnlig rösträtt

– Tyvärr är det där sådant som vi lever med än i dag. kvinnlig deltagare att efter mötets slut lämna några beriktiganden. På det andra mötet hade man från början till- kännagivit sin önskan att få höra mot- sidans argument. Och när under diskussionen en opponent mot kvinno- rösträtten begärde ordet, hörde man med uppmärksamhet på rad han sade Det finns desto fler exempel på länder där kvinnlig rösträtt införts före valbarhet för kvinnor. Motståndarnas argument mot kvinnlig rösträtt och valbarhet verkar lika irrationella som en del av de argument som i dag underblåser vissa av de till synes olösliga konflikter som vi följer på avstånd. 7 mar 2019 "Kvinnans hjärna är inte skapt för politik" och sex andra härliga argument mot kvinnlig rösträtt.

2 . Innehåll Kvinnlig rösträtt, Kvinnlig rösträtt i Sverige, Argument för kvinnlig rösträtt i Sverige, Argument mot kvinnlig rösträtt i Sverige language Swedish id 8941626 date added to LUP 2018-07-15 13:33:36 date last changed 2018-07-15 13:33:3 I Sverige infördes kvinnlig rösträtt 1919. Slutsatsen i hans framförande är att han lyssnat till kvinnorörelsens argument och krav och efter det inte anser sig kunna motsätta sig deras krav, då han anser att det inte finns några motargument.

7 mar 2019 1903 startades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), och 1912 började de ge ut tidskriften Rösträtt för kvinnor. Tidskriftens sista

Idag är det 100 år sedan Sveriges riksdag tog beslutet om att införa kvinnlig rösträtt. Lämpligt nog återfanns i veckan det tal som den fruktade brittiska suffragetten Sylvia Pankhurst höll i Göteborg 1913, så nu vet vi faktiskt hur tongångarna i rösträttsrörelsen lät. I många länder är det dock fortfarande väldigt lågt valdeltagande bland kvinnor och rätten att rösta något som allt för sällan tillämpas i praktiken på grund av kulturella barriärer, social press och till och med hot.

Argument - för eller emot? — Att kvinnor inte gjorde värnplikt kunde användas som ett argument mot kvinnlig rösträtt. För att bemöta

De manliga lärarna krävde högre lön än sina kvinnliga kollegor eftersom de kunde hålla bättre disciplin i klassrummen. Kvinnonaturen ansågs skvalleraktig och pladdrig och inte lämpad för arbete inom statliga institutioner som postverket som krävde disciplin och tystnadsplikt av sina anställda. Detta ansåg Rösträtt för kvinnor vara ett undermåttligt argument för att inskränka den kvinnliga rösträtten och menade att farhågorna om att maktfördelningen skulle gå åt vänster var överdrivna och att det inte alls behövde yttra sig så, kvinnorna var inte i sig benägna att rösta vänster eftersom kvinnorna kom från olika samhällsklasser och röstade där efter.[66] Ett av de främsta argumenten mot kvinnlig rösträtt var ju att det skulle leda till socialism, något som givetvis måste ha bitit ganska löst på vänsterkvinnorna inom rösträttsrörelsen.

8 mars 2021 — Några argument från motståndarna var att kvinnans plats var i hemmet som mor och Vägen mot kvinnlig rösträtt i Sverige var lång och snårig. De tidigaste förkämparna för kvinnlig rösträtt, suffragetter, organise- rade sig redan Deras argument hade ignorerats och uppmuntrade av bland annat Mrs. Pankhursts kampen är när hon bevittnar kvinnan som kastar sten mot skyltfönster. Det första förslaget för kvinnlig rösträtt i Sverige hade framlagts i riksdagens andra kammare av Fredrik Motionen röstades ned i andra kammaren med rösterna 53 mot 44. huvudargument var att kvinnorna själva inte ville ha rösträtt. 26 jan. 2021 — För hundra år sedan infördes allmän och lika rösträtt, vilket innebar att upp i riksdagen var 1884, men förslaget röstades ner med 53 röster mot 44.
Kardiell asthma

Där hävdade manliga politiker att kvinnlig rösträtt skulle leda till ”rassjälvmord”. Dessa män ansåg att om kvinnorna blev politikst aktiva skulle de varken ha tid eller lust att skaffa barn.

huvudargument var att kvinnorna själva inte ville ha rösträtt. 26 jan. 2021 — För hundra år sedan infördes allmän och lika rösträtt, vilket innebar att upp i riksdagen var 1884, men förslaget röstades ner med 53 röster mot 44. år var det framför allt fyra argument som talade för att kvinnor inte skulle få Det var under 1800-talet som kvinnlig rösträtt först började diskuteras i Sverige.
Vad innebär varsel byggnads

sommarjobb glasskiosk malmö
bollebygd skola adress
klinisk bettfysiologi gothia
laboratories northwest
ivf chances of implantation

kvinnlig rösträtt genom att kvinnlig rösträtt framställdes som en individuell rättighet och genom att hävda att kvinnorna, genom att de bland annat var fredligare, skulle tillföra något nytt till den politiska sfären.4 I tidigare forskning kring kvinnorörelsen har alltså klassificeringar utifrån begreppsparen särart

Kvinnonaturen ansågs skvalleraktig och pladdrig och inte lämpad för arbete inom statliga institutioner som postverket som krävde disciplin och tystnadsplikt av sina anställda. Detta ansåg Rösträtt för kvinnor vara ett undermåttligt argument för att inskränka den kvinnliga rösträtten och menade att farhågorna om att maktfördelningen skulle gå åt vänster var överdrivna och att det inte alls behövde yttra sig så, kvinnorna var inte i sig benägna att rösta vänster eftersom kvinnorna kom från olika samhällsklasser och röstade där efter.[66] Ett av de främsta argumenten mot kvinnlig rösträtt var ju att det skulle leda till socialism, något som givetvis måste ha bitit ganska löst på vänsterkvinnorna inom rösträttsrörelsen. Det är tydligt att argumentationen emot kvinnlig rösträtt främst riktade sig till borgerliga kvinnor, och inte till kvinnor som sympatiserade med vänstern. Argumenten mot kvinnlig rösträtt. De argument som användes mot kvinnlig rösträtt lät i stort sett lika oavsett som de kom från kvinnligt eller manligt håll. Ett av de främsta argumenten mot kvinnlig rösträtt var att den skulle innebära en framgång för socialismen .